Skimrande tappas vatten ner i bäcken
faller handlöst ur min hand
fyller den upp till bredden
likt ett timglas med sand

Blottad sitter jag hukad ner
över bäckens gift
Insuper mig totalt
i Slutet av början

Glittrande fladdrar gardinen
genom min kropp
naken står jag i dörren till evigheten

till ljuset och slutets början


Slående likt en människa
går jag intill din arm, din hand
håller den, utan att snudda vid din hud

Går här tillsammans med dig
utan fötter och håller ditt allt
utan att snudda vid, utan att du ser mig

Vi går mot Slutet av slutet
och jag lämnar dig inte
förrän det är över
och vi är inget, igen