Sångerna smeker sakta sövande
Så som syltens sötma
Så som sentimentala själars vals
På kyrkgolvets välsignade blodröda matta
Där ska vi en dag dräneras
Till botten av oss själva

Sångerna som mörkrets fader
Sått i kyrkans sal
Som människan
Speglat sin spruckna storhet i
Ska vi förintas till
När satan stiger ur sitt sorl