Några få, ofarliga ord om det där som ingen av oss egentligen vill vidröra.

Som att peta med en pincett efter grus i ett sår.

Kylan slår emot mig.

Tystnaden omringar mig.

Kvar finns obehaget.

Den outtalade skulden.

En känsla av att det förflutna ligger alldeles för nära.