Hans diagnos vilade
på havets sårkanter
Likt sängens skugga hade somnat över mina behag
Klädd i violinsträngar
Brast sömnen ur svalda spegelbilder

I skolgårdens station
vilade halsen i dimma

Kluvna fallskärmar faller mot kapitel av positioner
när jag vaggar minuter till vätskor

Resan genom inramade sjökort
leder mig till bänken innanför
rösten som vill dricka ur dödens andedräkt

En sensommar brister ur lampskärmar
men bara barndomen sjunker in
medan livet följer med hem.