Med ett liv som fylls
av apatiska sorger
drömmer sig vandrarna bort.

Snöstormen stryper glädjen
i adventslysande hem.
Endast döden har vaknat.

Föraktade sjukdomar
sprider sitt sken
i vandrarnas ögon.

Människovärdet sjunker
som en sten på alltför tunn is.
Ränkerna överbefolkar begäret.

Så ser vi oss om
och börjar åter drömma
om vandringsmålet
vi ännu inte känner till.

Det vi vill nå till slut.