du är seklers hänförelse
du är arméernas röda rosor
du är ändlösa vakna nätter

du är lågorna och elden
och du brinner som mojaveöknen om dagen,
du brinner som knivmördarens ögon,
som koltrastens sista skälvande sekunder
fast i kattens mun

din eld finns överallt och äter sig mätt,
upp över fasaderna som rastlösa möss
klättrar den oförtrutet vidare

jag sitter vid fönstret
och ser röken ligga tät över staden;
och plötsligt som en ilsken tjur
ränner solen igenom.
jag spricker ut i ett leende
jag ser hur kärleken fortfarande brinner,
hur arméerna slukas i lågorna,
hur rosorna äntligen visar sin färg

det hela är vackert,
mycket vackert
och just där finns du