När nattens slöja skingrats
och morgondaggen pryder våra gator
likt glaskulor runt varje parkbänk

Och jag vaknar upp igen
ögonlocken som legat klistrade,
släpper
och ger efter

vems dröm är det jag drömmer
vems liv är det jag lever

Känner inte igen mitt ansikte i spegeln
var kom alla fåror ifrån
när blev mina blå ögon grumliga
och rödsprängda

När ljuset finner mig efter natten
har jag åldrats 40 år
Hur kan nätterna både bli längre och längre
och samtidigt kortare och flyktigare

Känner inte igen min kropp
vem tillhör den
brösten är större och resten värker
träningsvärk, efter slit och släng

När nattens dimma skingrats
och morgonen morgonpiggt tar över

Ser jag ner på mina fötter
och undrar hur gick man nu igen...

Sen tar det några timmar av inget
innan mina fötter minns hur man går
för en gångs skull någon annanstans än hem