Här handlar det som vanligt
bara om måsarna.

Tallarna, och sjön. Bilden är densamma
men blekt av solen idag.
Jag kramar den hårt med vänsterhanden,
för att skörda stillheten och fjättra den.
Men inget sipprar ut, och allt
jag fångar är det tysta bruset.

Du, med dina frågor, jag,
med svaren.
Min egen ekar ohörd.

Bromsarna
har mätt upp avstånden
ännu en gång och landar,
avger rapport.

Jag känner deras svar;
budbärarna ges skulden.