Via den poetiska leken, där den utgör resonans på Melonas http://www.poeter.se/viewText.php?textId=1401894. Det kursiverade stycket är ett citat därifrån.
Katapulter (som den lämnades vid hennes sängbord, sent en onsdag natt)
Jag har hållit mig vaken
genom varje natt
jag har hållit mig vaken
med kaffe, hållit mig vaken
med katapulter
för att genomsöka varje natt
om jag var förlorad
frågade du
om jag var förlorad,
en kontinent i hemligt svart
skulle du då söka efter mig?
men käraste,
om jag skulle söka efter dig
vore du genast förlorad;
jag har redan hållit mig vaken
genom varje natt
jag har sökt genom eken
(där jag var vinden)
solen
(där blev jag stormen)
blodet
(en obotlig sjuka)
kriget
(jag höll mig hos barnen)
ångan
(där drev jag ihop den
till droppar
och förde dem till dina läppar)
om du vore förlorad
om du lärde mig någonting
om du är kontinenter draperar jag dig
i den här himlen jag fått
söker upp dina sjudande städer
fäster knippen av blixtar och rullande tordön
jag klipper ut vintergatan
glöder den som ett vapen
om kriget kommer
den här himlen jag fått
jag blåser den full av fåglar,
skakande
skakande svarta stormar
om du vore förlorad
satte jag mig på spel
allt på det ovända kortet
bäva eller rista
och hänger kvar i det ögonblicket
håller andan av spänning, av väntan
blir stormögat runt din hals
under varje natt