Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Vinterstigen

När en vinterstig plötsligt
dyker upp,
glömmer jag tid och rum.

De svarta molnen skingras och bryts upp.
En vingförsedd farkost korsar himlen.

Minnen försvinner och annat dyker upp.

På isklädda vägar halkar människor fram.

Staden vaknar upp.
Solen gör sitt.

Vinterstigen smälter
bort i ett dis av regn.




Fri vers av Peter Boström VIP
Läst 199 gånger
Publicerad 2012-01-06 18:22



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Peter Boström VIP