En blev min vän då han just släppts ur häktet. Han talade, under åren som följde, aldrig om hur det var att använda kniven mot någon; en familjemedlem, en bror. En annan brukade dra ner byxorna och visa sin penis vid kyrkogårdsmuren: hans tröja med en logga från ett amerikanskt universitet bar på stora svettfläckar; gamla fläckar med saltrand då han som en vanlig yngling provade prata gitarrsolon och starköl. Han ringde mig, långt senare, från en annan stad, en annan tid: han grät och ville ha hjälp, tror jag, men jag hörde inte vad han sa. En tredjes blick saknade glansen av flyktig kärlek. En fjärde kunde vara jag, var jag.