Så uttrycker Jakobs brev det.
Tungan en eld från helvetet
Betsel i munnen på en häst
styr hela kroppen och
ett fartyg som drivs
av hårda vindar styrs
av rorsmannen
med ett litet roder
En liten eld
kan sätta en
skog i brand
Så ock tungan
en eld
själva
den onda
världen
bland våra lemmar
som fläckar
hela kroppen
och sätter
livshjulet
i brand
antänd
av helvetet
Tungan kan
ingen betvinga
oregerlig
och ond
full av
dödligt gift
Med den tackar
och lovar vi Herren
och sedan
förbannar människorna
Från samma mun
lovsång och förbannelse
Inte kan samma källsprång
ge både sött
och bittert vatten?
Eller en saltkälla
ge sötvatten?
Har ni självhävdelse
i hjärtat
skryt då inte
och tala osanning!
Sådan vishet
kommer inte från ovan
utan är jordisk
oandlig, demonisk
Visheten däremot
är ren, fridsam
försynt och foglig
rik på barmhärtighet
och goda gärningar
omutlig och uppriktig
Rättfärdighet utsås i frid
och bär frukt
för dem
som håller frid