Vinternatten skapar frågorna som väcker plågorna till liv.

Rusar med tryggheten mot stjärnorna.

Gapar för hemligheter som omringar bergstoppar.

Stirrar på ytligheten och backar tio steg bak.......... till lugnet.

Plockar spillror av rostiga själar och
löser mysterier för galloperande hjärtan.

Cyklar på solen när oändliga konflikter föder ett avstånd,
mellan dig och dem du älskar.

Stänger av känslor för glädje och blandar tomhet med empati.

Tappar segel i blodet..... måste fram.... måste upp..

Jag stannar där gråten faller ner i sanden.

Flyger på drakar i drömmen om lycka.

Flyter med i strömmen för kärlek..

Dyker efter pärlor i vulkaner..

Skakar med kylan..
i vinternatten