Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
skänk dem en tanke...


Uppgiven

förmultna blad, skälk i tryta,
smolk i glas, oslipad yta

kärlek bunden, stillhet i storm
slag i rutin, blåmärke som norm

rastlöshet i blindo, dräpt i mening
förlegad syn bortom försening

kyss den hand som ständigt agat
kyss det liv som bara jagat

krossa de drömmar som bedövar
när sanningen hoppet bortrövar

i sten står det ristat och klart
finns inget som är underbart

förmultna blad, skälk i fräta,
smolk i glas, oslipad träta




Bunden vers (Rim) av Max Poisé
Läst 260 gånger och applåderad av 16 personer
Publicerad 2012-02-22 16:36



Bookmark and Share


    ej medlem längre
Mkt bra!
2012-02-24

    lory
fantastisk stark text bravo bravo
2012-02-24

  Mats Henricson
Det ligger ett svart skynke över denna dikt, den andas tungt vemod, bra skildrat !
2012-02-22

  Suzy med punkterna
Superbt!!!
2012-02-22

  Anya VIP
En smärtsam bunden kärlek i mörker. du förmedlar förståelse för offret. En extra eloge till den bundna formen.
2012-02-22

    ej medlem längre
Så grymt bra. Kan bara buga mig!
2012-02-22

  M.A.J.R
För fan det här är ju dagens bästa text enligt mig
applåd max sjukt snyggt!
2012-02-22

  Niclas Petersson VIP
Snyggt. Som fan. Gillar särskilt de första två verserna.
Gillar. Mycket.
2012-02-22
  > Nästa text
< Föregående

Max Poisé