skimmer över ljus som gnistrar och lever vid förbjudet famntag,
en bruten kvists långsamma förmultnande, där jorden
blir het och torr när längtan efter värme ljuder genom trångsynta vyer,

ett hav av moral och sanning som missbrukas genom ett
knappnålshuvud och formas till begär,

skönja min gårdag utan färg,
se hur svulten vandrar mot,

inse sedan frågan du inte ensam undrar,
att svaret vilar inom.