i skyltskåpet i stormarknadens vriddörr

en evig yngling från kopparstenåldern

infrusen, gravad i salt

de röda hårslingorna som isblocket fångat i rörelsen

den stolta näsan och de glasartade ögonvitorna

berättar att han är min

omisskännligen min

jag planerar att bjuda in honom på te och tina upp honom

det är ju så nära, och en skvätt konjak i botten kan knyta band

mellan generationer


nästa dag har de skyltat om

isblocket började läcka

folk halkade i vändkorset