Jag tvättade mina fötter i Nerjas vatten,
på en magisk strand där krassen växer vild
Där bevakad av den andalusiska katten,
och smekt till liv av Favonius så mild

Jag samlade mina stenar vid solens kust,
förenade vatten med brinnande eld
En plötslig sommar förvandlade min höst,
där jag stod i sanden helt nollställd

Tiden stod stilla men vågorna slog,
piskade mina fötter ihärdigt rena
Spanjoren på klippan rakt mot mig log,
där han spatserade mol allena

På Avenida de la roca fann jag Eros sent om dagen,
som fallen ifrån skyn och med pilbågen i hand
Ack, mitt på gatan låg amorinen slagen,
helt ur stånd att sätta hjärtan i brand

I en pilgrimssnäcka röd sitter Eros ganska trygg,
nu omgärdad av snäckor och stenar
Han siktar med sin pil och spelar på sin charm,
flirtar fast han ingenting menar

Mina minnen blev en tavla och resan en sång,
där Medelhavet spelar huvudrollen
Jag har byggt ett chateau, jag har sandat min gång
Jag har återfått självkontrollen