Den här skogen har andats himlen i flera hundra år
älskat och gråtit grönt

Vilat- skjutit i höjden ur sten, barksår och
grus -

mossan har manat regn
famnande sig
runt livet i döden i mojnande storm

Men vi är bara en liten gul sekund
som tussilago blixtrande förbi
längs vägens kant

Vårmyllan sjuder trånande tung
under tankens ljudlösa spår ;

Att allt är - ändå