Svartgrå blick likt kalksten, saltrandiga kindben! Kalla kårar av obehag, rastlösheten verkar ha ett övertag! Stirrar mig blind på småsaker, likt en katolsk präst på ett nudistsimläger! Tar till flykten som en vettskrämd häger! Inga planer om resväg eller destinationer! Vill bara ducka, rulla, komma undan utan komplikationer! Torkar tårarna med sandpapper för att smärtan skall bli fysisk! Hatar när smärtan är invändig, tom blick som en strandad fisk!