Vi älskade sparsamt
Räknade sedlar
På min rygg

Spillde blod
Som torkade
till sig vägar
av avtryck på min hand

Vi delade samma servett
samma trådar
av knutna tungor

Du i mig
täckande
gapet mellan mina armar


Vem kan med säkerhet säga
Kanske är du fortfarande här

I kväll önskar jag mig dig
kanske finns du i mitt minne
... i stillhetens avlägsna stjärna

Dricker ur samma vinglas
samma vatten fylla oss

Samma lock,

blundar bort tårar till en annan region

Vem kan med säkerhet säga
kanske sover du i mina drömmar

Då din kropp
seglar över min
men aldrig kommer till hamn

Klä mina läppar
Innan de dör av nakenhet

Vem kan med säkerhet säga
att du inte sjunker i min säng

För att
när ljusen blåser bort


Finns du inte här.