Såg en av dina vingar flyga lika högt som din
egen längd
mellan benen

Medan jag använde mina ben
flaxandes till vingar
för att passera förbi bakgrunden du hängt din sats på
på en självmords lina

det hänger stolar på taket
för bordet har tagit självmord

Din smak har fastnat mellan tungceller
ditt saliv mellan tänder
Men det är okej
då du lämnande horisonter jag
kan använda som tandtråd

Du fick mig svälja bakgrunder
och vi råkade spilla lite blod
jag var visst torr
då vi
täckte lungor med vitt pulver i livmoder färger

Vi log på allt med fyra ben
tills golvet ylade bort oss
medan vi hånglade bort själar
till en järnvägsstation mellan öron

Hör du att tåget lagt sig på rälset
för våra underliv klagar

Jag tappade golvet
lika snabbt
som vi juckade våra hjärtan till
hämmande robotar

Rymden krälade fram
för att fylla våra pupiller barfota äggceller

Kom igen
det skriker

Vi hinner

Jag dokumenterar
Du handlar

Vi skapar


Späder upp min själ
blandar den med din

När du väljer att komma i min mun

Simmar din själ
bort sin egen smak

och jag dräglar
smakar
känner

Men ser bara mig själv rinna ner
till det krypande golvet

genom min egen mun.