när min hand
fick egen kraft
och målade ditt öra blått
i köket
där persiennerna var vinklade
som så många gånger förr

såg jag, på din genomskinliga blick
att allt rasade
att du blev rädd för hela världen
för mig

då dog fröet av tillit
som vi odlat tillsammans
i så många år
(det kommer aldrig tillbaka)

ibland byts rollerna ut
alla ska få prova på
att svika
såra

alla måste lära sig
hur man trollar tårar på andras kinder