Fotot på dig är fortfarande sådär äckligt perfekt som bara äckel som du kan bli på bild.
Du lever nu vårt liv men utan mig såklart.
Nu är hon ditt socker och jag, jag blev livet som vart kvar, livet ingen ville ha.
Jag vill se dig förblöda och sedan drunkna i ditt eget blod.
Det skulle släcka branden i mitt lilla hjärta,
En stund.
Dottern som skulle vara vår är någon annans.
I hemlighet ber jag tysta böner, ber jag att vårt barn och du min kärlek ska förintas, plågas och lida.
Men det är tysta böner för moraliska skäl, men tanken är fri ska gudarna veta.
Att du min kärlek ska dö om och om och om igen.
Att du min kärlek ska brinna upp om och om och om igen.
Vill se dig drunkna i smutset och aldrig mer ta dig upp.
Att dina armar ska förbli blåa och att din själ aldrig ska bli räddad.
Att få se skräck i dina ögon och höra rop efter hjälp.
Där ska jag stå och se på medans du försvinner droppe efter droppe.
Känna total självfredställelse.
För ditt blod och din smärta stillar mitt blödande hjärta och smeker mina sår.
Jag vill bara se dig långsamt dö.
Vill bara se dig blöda.