Jag hör en röst som skriker, försöker springa ifrån den! Den skriker något om Jantelagen! Jag vägrar lyssna men rösten verkar vara invändig, den talar om min överträdelse! En ninjarullning i en snabb rörelse, till min förnöjelse och tillfredställense! Står jag nu bakom, ler i mjugg, när jag med ett hugg! För in min verbala bajonett, strax under kota tjugoett! Min segerparad lämnar blodiga steg i mitt sinne, ler glatt för jag är äntligen ensam härinne! För tillfället...