jag reser nu, jag

ser ett ljus som de andra

inte förmår se

jag äntrar den här stängeln

luften är klarare där

*

de förstår inte

de lever platt mot marken

något värmer mig

här mot blad jag själv har valt

skall jag slipa käkarna

*

ljuset fyller mig

det här är det rena och

det enda sanna

ingen har någonsin känt

precis så här som jag gör

*

det är nog precis

innan fruktkroppen brister

livet äger rum

ögonblicket på bladet

evinnerlighetens hopp