Du vill inte ha mig. Jag är ur fas, i dålig form, jag vet. Jag är inte lösningen. Jag är formlös. Jag är lös, lös, söta. Jag har inget ärr på munnen, inga hårda ögon, inte seniga händer. Jag är trött, glanslös och utan skärpa. Det skiner inget om mig. Jag är matt; jag borde söka jobben, jag borde skaffat läsglasögon, jag är tung, jag borde söka vård. Jag har ett förflutet, men ingen historia som satt sig, annat än som fläsk. Det är som vått socker i benen. Jag rör mig i honung, som en fluga. Jag är den blöta tidningen på den stängda uteserveringen. Du säger att ingen har gjort det jag gjorde med dig. Inte sådär på morgonen, från sidan, innan riktigt vaken, med fingrarna i munnen; mina i dina, dina i mina. Nästan medan du sov. Medan vi nästan sov. Men du vill inte ha mig.