Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Någon berättade för mig att ännu en god människa gått bort
och om den sorg hon kände och försöker lära sig leva med ...
Då kom dessa funderingar fram igen ...<


När livets tråd klipps av ...

... och dess kropp
läggs i en grav
själen stannar kvar
för att ta farväl
av alla och envar
innan den ger sig av

på den fortsatta färden
vidare genom ändligheten
via evigheten mot oändligheten

Förutsatt att
det ej finns någonting
speciellt som får den
att bestämma sig för
att stanna kvar ...

I gränslandets 
tidslösa dimension
ställs vi inför ett val
som kan leda till flera val
Ett val är huruvida vi 
är färdiga eller ej
med det liv vi levt
men nu är på väg att lämna

Är vi färdiga 
väljer vi att lämna livet
och den kropp som
vi varit förbundna med

Finns det någon eller några
vi ej vill lämna kvar
stannar vi och vakar över dem
för en kortare eller längre tid
innan vi tar slutligt farväl

Om vi funnit den vi
genom evigheten
sökt
 finna,
vilken själsligen

är för oss ämnad
och som vi sökt finna
sedan den tid vår själ
första gången fick liv ...

Då stannar vi kvar
och delar vår älskades liv
i och omkring deras kropp
Skänker dem vår styrka och energi
gör allt vi kan för att bistå dem
med hälsa och mening i deras 
kvarvarande liv ...

... Intill dess att deras 
liv till ända är
då vi möter dem i gränslandet
för att hjälpa dem över och vidare

tillsammans med vår själ

inför den fortsatta färden
vidare genom ändligheten
via evigheten mot oändligheten

Den övertygelse jag när
är att vår själ återvänder
efter en tid till en ny kropp
för ännu ett jordeliv
För att få fler erfarenheter
och för att skapa nya små själar
intill dess att den funnit
den älskade själ för vilken
den är ämnad
att fortsätta vidare mot oändligheten ...

Att själen fortsätter sin resa
och inte dör med vår kropp
hyser jag intet som helst tvivel om
eftersom jag varit bortom gränslandet
och återvänt igen 
inte blott en eller två gånger
utan minst tre ...
Men även för att jag förlorat någon
jag hållit oändligt kär
och fått erfara och ännu erfar
att hon är kvar hos mig här ...

Det är en trygg känsla för mig
som gör att döden på intet vis
skrämmer mig ...
... bortsett från att jag inte vill
lämna vare sig mina barn
eller livet jag lever än ...

Är inte klar på något sätt!
Vill leva länge till här och nu
och få möta någon att älska
och bli älskad av i detta livet ...
... och jag vet att min bortgångna 
kärleks själ också detta för mig vill ...
och att hon gör allt hon kan för att hjälpa till ...


Nej, jag är inte knäpp eller religiös på något sätt och vis ...
- Vilar blott mina sinnen i dessa tankar och den övertygelse 
det liv jag levt skänkt mig ...




Fri vers av Peter Stjerngrim VIP
Läst 358 gånger och applåderad av 10 personer
Publicerad 2012-05-19 11:51



Bookmark and Share


  Ljusletaren
Hittade din fina vers som du tipsade om hos kaktusblomman.
Visst blir det så :-)
/kram
2012-12-08

    ej medlem längre
fina tankar, en önskan och vackert
2012-12-08

  Magica VIP
Intressant text!
Själv erfarit andlig närvaro bl.a. (Obs: Detta har dock för mig inget med religion att göra, är ej religiös, har min egen "tro".)
Själen är det som gör varje individ unik, kroppen är bara dess "bostad."
2012-05-19

    ej medlem längre
Själen är tanken, anden blott människans fåfänga önskan. Det finns ingen "masterplan" för oss. Döden är äkta. Sorgearbetet är oftast en egotripp, det var den döde som dog, ingen annan. Det betyder inte att arbetet inte är viktigt men acceptansen är svår för de flesta, längst där inne vet vi alla:

Inget liv efter döden.
2012-05-19

  Maiah VIP
Det här är så tröstefullt att läsa. En riktig livsvisdom som alla människor är begåvade med om man vill se det så. Synd om dem som tar avstånd från att det kanske finns något mer efter vårt liv här. Det här är fullt av livsvisdom och tillförsikt. Det är också viktigt ämne att våga tala om ...
2012-05-19

    Birgersdotter VIP
Vilken hoppfull varm text
2012-05-19
  > Nästa text
< Föregående

Peter Stjerngrim
Peter Stjerngrim VIP