Älvskansvärt språkmåleri! Verkar som du har hållt på med den ett tag...?


Ja, tänk ifall hela världen hade blivit poeter eller akademiker - då skulle det inte finnas mycket utrymme till övers för att pyssla om allesammans på ;-P


samt "Pat. har roat sig med korsord under natten" lär vara rysligt välfångat av när akademiskt analys-språk försöker vara vardagligt men inte riktigt lyckas.


Själv skulle jag satt "val/kval..." på tredje raden, som börjar antyda att du "mal, mal". Men andetaget kom kanske som det kom (och omkom ;-P)?


...inga pedagogiska stopp för bakgrundsutläggningar. Berättandet sker självklart inifrån huvudet, vilket känns intressant, och skulle kunna funka genom en smärre roman.


Så bra att aldrig riktigt veta vart han är på väg, men ändå få så intimt konkreta tecken på vad han håller på med, själva uppladdningsprocessen...


Skön övergång från sommar till höst...? Älskar när man kan läsa lyrik så långsamt (eller länge) som dina sinnligt ordmättade scenvävnader. På gott och ont förutan ett enda agerande subjekt i - slår det mig nu - blott en osynlig iakttagares värld av intryck.


Inte så ofta jag uppfattar en tonlinje genom en hel dikt, som här, som en röst!


Man vill närmast få en roman med successiv dialog - även om loggboken räcker mer än gott.


Spännande att få höra vad de/ni hade sagt om tystnaden skulle ha brutits! Fast då hade de/ni sagt annat än detta. Som att klä kroppsspråk i ord...?


Enkla ord, men känns verkligen som en insikt! Vi har bara vant oss vid att låta bli... glömmer jämt att övervunnen rädsla medför dessutom oftast just lust. Kanhända skulle insikten känts ännu starkare om den ingalunda i samma andetag hade framställts som både djup och klok och plötslig...?


Särskilt tredje raden bär visdom i sig... ...kanhända tillräckligt så. Problem uppstår ofta av jämförelser ["än att..."]


Extra bra idé med "positiv återkoppling, där simulerade poeter förbättrar sig allt eftersom de får applåder, kommentarer och...", med betoning på förbättrar, ty i nuläget är det nog högst hälften som lyckas styva till sin plastfolie som direkt inspiration av andras snälla kritik?!