Sitter på den blanka klippan

Känns kall motkroppen

Harmonierar med

den kylig morgondisen

Spanar ut mot horisonten

och ändå mot ingenting



Dimman täcker ännu marken

med ett tjockt täcke

Inget syns, inget hörs

En strimma ljus

bryter in genom en glänta

tvärs igenom det gråa



Plötsligt lyfter det

Värmen, ljuset, fågelsången

ökar i ett crescendo

Livssaven stiger

lusten återvänder

Livet tar mig i sin famn



Morgonen ger sin fägring

Skaparlusten återvänder

Fåglarna sjunger sitt lov

och jag stämmer in:

”Tack min Gud föratt jag får leva

Tack för allt vackert Du skapat”