En lite annorlunda förmedlad bild av vad som rör sig inom mig
i väntan på den dig som är ämnad för mig ...
Inte riktigt likt det jag brukar skriva om vad jag känner ...
Ännu en söndag utan dig ...
... är vad som
om en timma eller så
väntar mig ...
Men just nu
det ännu är
lördag kväll
och allt jag
kan tänka på
är dig
som är
ämnad för mig
och faktum är
att just nu
är det någonting
som verkligen
irriterar mig
Ty det här
är inte mig
Jag är inte den
som nöjer mig
med att vänta
på det jag vill få
i mitt liv
Vill jag någonting
riktigt innerligt mycket
så brukar jag se till
att jag också får
det jag vill
Sitter definitivt ej
hemma en lördag kväll
och väntar på
att äntligen få
ynnesten av att
din uppmärksamhet
få åtnjuta
Den som vill
min uppmärksamhet få
får allt lov att visa
sitt intresse bättre än så
Ty när jag ej
får det jag vill
så vet jag att
jag inte ville
tillräckligt mycket
Den mig
som för stunden
synes ha övergivit mig
skulle definitivt inte
någonsin nöja sig
med att under
en så här lång tid
vänta på att få möta
den dig som är
ämnad för mig
Eller?
För samtidigt
får det mig att undra
lite grann
ty även om
det jag skriftat ovan
kändes väldigt bra
att få lämna ut
så vet jag
allt oftare
vare sig
ut eller in
För inom mig
känns den jag
är här och nu
väldigt mycket
som bara mig
och jag har inte
övergivit vare sig
mig själv
eller de
värderingar och ideal
jag känner är de
som jag själv valt
att stå för
i det liv jag levt
och så ännu
lever idag
Så jag väljer därför
att vänta ännu ett tag
på den dig
som är ämnad för mig
Ty du är mer än väl värd
att vänta på
om än jag kanske bör
sluta sitta här
och bara nöja mig med
att vänta på dig
Jag får nog lov att
ta lite mer initiativ
i mitt aktuella liv
för att förbättra
sannolikheten
att snart verkligen få
möta dig
så att jag
kan visa dig
och berätta för dig
hur mycket du
betyder för mig
Men också
att jag älskar dig
Men ibland det blir
alldeles förvirrande
med alla dessa
trängtande
längtande
smäktande
men också tämligen
vilsna
och ej alldeles
lättförklarliga
känslor som rör sig
fullständigt
okoordinerat
inom hela mig ...
... En ensam lördagskväll
med mig själv
som enda sällskap
i den alldeles för
uppenbara närvaron
av din fullständiga frånvaro
i mitt liv ...
Du fattas mig!
Tror detta flöde
berättar en hel del
om hur allvarligt
läget är för mig ...
.. här där jag
intet annat kan göra
än att vänta och hoppas
på att få träffa den dig
som är ämnad för mig
Medans det ännu finns tid kvar
innan det blir för sent
och allt redan är över ...
Behöver liksom dig ...
... även om väntan
stundom irriterar
en del inom mig ...