Det viskar en röst

i den stilla natten

till den som behöver ro.

"Du är inte ensam

mitt älskade barn,

allt du behöver är tro

att jag finns vid din sida,

att jag bär dej ibland,

att jag tröstar dej när du är rädd,

att jag ger dej mitt bröd

och står vakande sen,

när du vilar uti din bädd".