Ljus,
tydligt över mörka källor,
bryter mark som
formar sig till fällor.

Vidder från historien
ska alltid bestå,
lära sig det vackra
att lära sig förstå.

Luften är en gåva,
vår himmel en vy,
jorden är skönhet
vattnets sköna bry.

Är inte längre rädd,
möta cirkelns mitt
känner ingen fruktan
då svärtan tar allt vitt.

Vet så väl ändå,
att ljuset fortsätter finna,
det onda förgör sig själv,
när det slutar att brinna.

Natten är aldrig oändlig,
dagen kommer snart i brus,
då spillran lämnar näven
och finner sitt längtade ljus.