Vemodet dunkar i mitt bröst
som en hammare mot ett städ

hårt

hårt

Vi var varandras motpoler
men trodde vi var samma

jag var trädet, du var dess vissna löv
eller var det tvärtom?

Jag var djupet, du ytan,
som jag kunde spegla mig i

Men bilden av mitt ansikte på din yta
blev endast ringar på vattnet.