Flykten är oundviklig och tanken är svärtans moder
som för lekamen mot dess självuppfyllda undergång.

Felaktigheterna är inte bristerna,
eller okunskapen om förståelse,
inte heller naivitetens blåslampa,

det är förståelsen att olikheterna skapar krig
när ens egen vetskap måste bli lag.

Det är simpelt att slå sig själv på brösten utan att skapa blåmärken.
Så enkelt att utnämna sin självklarhet
och så svårt att få applåder utan att åstadkomma.

Enkelriktad vind finner ett lättare steg,
medan motvinden är det som skapar kunskap
och vi faller alltid dit där motvikten är.

Det är inte min lag,
inte din heller..

Det är naturens.