Allt vad omöjligt är,
vad synd och tabu heter -

förbjudet.

Så ber jag om förlåtelse,
"rena mig, så blir jag ren"

Så känner jag efter -
skam, ånger, oro, rädsla?

Det här som bultar i hela min kropp
som strilar ner för mina kinder
kittlar i mina fingrar
värker -

"Rena mig, så blir jag ren"

- är jag förlåten?

Det dånar inuti.
Hör inte, vill inte ha svar -

för hon är allt
jag längtat efter.

Hon är allt.