Du föddes i mars i år,

men växlade lynnigt skepnad

Somnade om, vände dig om och gäspade,

tittade yrvaket på oss,

precis som ett litet barn.

Kanske ömmade vi för mycket för dig,

för du sträckte bara försiktigt på dig,

och slumrade till ibland.

Så kom några pigga, varma dagar när du lekte med solkatter

och blåste molnen all världens väg

Duggregn och kyla, vindar och solregn

Nu när sensommaren tar dig i sin famn

blåser vindarna tydligt dig längre och längre bort

även om kvällarna fortfarande är ljusa

och längtan finns inom oss

                               *

Det är som om vi aldrig riktigt tinade upp våra vintersjälar

vi går ut i sensommarkvällens vindar

och låter trädgårdens sysslor komma dig nära

Av jord är du kommen, jord skall du åter varda

Men vi vet

att du kommer tillbaka

© Birgitta Wäppling, 22 augusti 2012