Bortslängd bland träd 
 som alla ser likadana ut, 
inser jag att
jag har varit här alldeles för länge

Hittar mig själv i skuggan av dina rörelser, 
 gömmer mig
för din förvridna själ 

Alltid, 
bara rädd för din ilska
Jag inbillade mig själv 
att jag gjorde vad som krävdes

Men du har stulit min lycka, 
 mitt sinne

För att du inte kunde låta bli

om och om igen

Jag känner mig fortfarande förvirrad och instängd

Instängd i ditt sjuka psyke


En dag ska jag vara tillräckligt bra igen
 för att göra slut på din frihet