Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Karl Evert Dubletten Gammelgård

Karl Evert Dubletten Gammelgård, Vittangi, har avlidit i en ålder av 72 år. Hans närmsta är en höftstel katt som ännu lystrar till namnet Sirkka samt en bortsmältande mor på Piastavakvastens vårdhem i Vittangi. Någon familj ville han inte ha, men vi som kallar oss för hans vänner vet att det var en livslögn som inte klädde honom särskilt väl. Han föddes i Närvä och sågs, enligt ett upphittat kolorerat fotografi i bjärt blågrönt, stående intill en okänd ladugårdsvägg med ett finger, möjligen det längsta, inne i näsan. Där fanns svårigheter med en misshandlande fader som hostade då han slog och en bleksiktig förpinad moder ständigt på pass. Men sin vana trogen ansåg Karl Evert inte att han lidit någon skada. Han anpassade sig efter förhållandena och började oförtrutet bygga upp en tillvaro vilande på lösligt sammanfogad dikt.

Han bytte aldrig någonsin skola, och därför är det underligt att ingen av hans kamrater minns honom. Efter avslutad skolgång var han plötsligt verksam vid Siemens AB i Västertorp, där han hade ett arbete helt utan mening under trettio år. I livet hade han en del - som man säger - hälsoproblem, och man vet inte vad han sysslat med i mellantiden eller hur han klarat av att försörja sig med allt vad det innebär av att administrera hyra samt el och telefoni. Han kan mycket väl ha färdats mellan södra förorterna i egenskap av det man i vanligt tal kallar ful gubbe, möjligen sysslat med förfalskningar av namnteckningar, vilket inte är särkilt troligt då han ansågs vara en tämligen timid samt något trög karl, med ett svagt skinande lyse av nedärvd moral inuti sig.
Under större delen av tiden som nu blivit mindre än kort var han bosatt i Fruängen. För omkring en månad sedan flyttade han till moderns hemort Vittangi. Han förverkligade där alls inte sin välbekanta dröm om att få hålla sin mor i handen varje kväll den sista tiden av hennes liv, utan han blev istället liggande, med sin bruna byxända åt det soldränkta rummet till samt sitt slätrakade ansikte tryckt mot blomstertapeten.

Han tog som pensionär vara på möjligheten att med rabatterat pris kunna sitta på tunnelbanan, mest för att ha folk omkring sig även om det aldrig hände att någon frågade honom om något. Människor och nära relationer var av underordnad betydelse i Karl Everts liv. Vid ett tillfälle glömde han sin rutiga keps på ett säte mellan Hägerstensåsen och Telefonplan, efter det slutade han att röra sig ute. Karl Evert hade inget vidare liv.

Vi som i själva verket inte alls kände honom, men som ändå var de enda som han hade, tyckte om att sitta i hans lägenhet och domna bort av rumsvarm tystnad, pilsner och söta kakor. Vi minns gärna en stukad man som brukade sitta framför sin tv med händerna mjukt knäppta och när han väl öppnade mun så brukade flera ord falla ur, inte så noga vilka, innan han åter föll in i dygnsvist tigande. Han sa till oss att han gillade barn och hundar. Fan trot.


För de så kallade vännerna:
Benkt Svallander
Kjelle "Tomten" Bernz
Kia "kom med moset" Nilimaa




Fri vers av Per Teofilusson
Läst 373 gånger och applåderad av 14 personer
Publicerad 2012-09-14 22:16



Bookmark and Share


    ej medlem längre
Så hysteriskt roligt i all sin tragik! Gillar hur du ledigt svänger dig i formuleringskonsten och hur lakoniskt och lätt putslustigt du spiller ut farbrorns liv och samtidigt får det till ett ömt porträtt av alla dessa existenser som aldrig riktigt kom in i livet utan bara passerade förbi...
2012-10-05

  Svartsilver
Det är vackert i sin ensamma sorgsenhet .vad gör barndomens första år mer
Än skillnad.
2012-09-19

  Carola Zettergren
Du är bäst. Jag vet inte hur jag skulle börja om jag på ett vettigt sätt skulle kommentera allt.. Sånt som språk och känsla- Men såhär; Jag slås av det sorgligt anonyma, hur en människa liksom bara försvinner i vemod och ingenting. Alla ensamma- som dör ensamma.. Det känns så tomt, och det gör ont.
2012-09-15

  Arja Söderfeldt
Ömsint porträtt!
2012-09-15

    ej medlem längre
Det här tornedalska..
jag vill höra det läsas.
2012-09-15

  Ingela Svenson VIP
Ja här undrar man,vem var denne Karl-Evert? Verkar vara en oviss sak.Och så skulle det då sluta
2012-09-15

  vissla
Du drog med mitt okoncentrerade sinne i språket och texten, när det är som bäst.
2012-09-14
  > Nästa text
< Föregående

Per Teofilusson
Per Teofilusson