I natt så drömde jag om dig, min vän.

En lätt smekning på min kind och jag kunde le i timmar efteråt.

Att det kändes som igår men ändå är det så länge sen…

Tid som inte existerar för två lyckliga små flickor som fick springa runt.

Floden.

Några katter.

Några hundar.

Fiskespö.

Frihet.

Att kunna drömma om allt och inget i världen.

Poesi av färger, känslor…

Nyfikenhet.

Vind.

Äventyr.

Och jag trodde att jag hade det svårt som barn.

Nu ler jag vid varje tanke på allt det fina vi fick uppleva.

Tänk vad bra att kunna drömma sig bort och tro att man hamnat i en

Fantasivärld.

En värld som egentligen var vår verklighet.