Du säger att du längtar till havet ... vad menar du då med havet? Höga vågor? Höga som små hus? Eller tänker du dig en stilla eftermiddag på väg mot kväll ... dyningar bara, upp mot stranden? Du säger ofta att du längtar till havet ... vad menar du då med havet? Ett hav som väller sig mäktigt svart och vitt i full fart mot klipporna där du står? Är det vad du tänker dig? Eller vill du att det möter dig med lättsamma böljor, skiftande i kornblått och grönt? Som himlen. Kanske vill du rädda havet från olja, från oljetanksen och från plast? Plasten som tagit över utanför Nordamerikas kuster. Jag tror att du vill känna vinden, hur den griper tag i dig - där på stranden - så att ditt hjärta kan klappa i takt med vågorna. Det är vad jag tror. Doften av tång och alger och salt vill du förnimma, för en stund glömma allt trassel på land. Helst av allt önskar du nog gå ombord ... äntra ett skepp på väg mot okända stränder. Inte se dig om.