Att jag visste vem du var
långt innan
du ens sa ditt namn

det sa nog en hel del

om vem jag var

och

sedan blev

inför dig.

Har nu sedan länge glömt bort ditt namn?

men när du i förrgår dök upp igen
ute på farstutrappen

mindes jag - precis som förra gången

vem du var

långt innan
du sagt ditt namn

...

jag orkar inte med det här just nu
inte en gång till

...

du ville mig aldrig väl
fast i själen vet jag
att det där bara är ett svepskäl
det är jag
som alltid blir någon annan

...

jag vet
hur jag sedan blir
inför dig

så jag måste sluta försöka
sluta göra mig till åtlöje

...

och hur många gånger jag än försöker
att förstå -


hur solen fortfarande gick upp varje morgon efteråt
när jag själv inte hängde med på färden
och hade glömt bort
ett namn som jag alltid
minns
precis innan det nämns

- så finns det inget givet svar
allt är fortfarande en gåta



© 2012 Celticgirl