strängens svängning

slutar


sakta




punkten noll

manar vågorna till besinning


bäddar
stoppar om


tystnaden
kan börja anas

antas


bortdöendet

en påminnelse
om anslaget


i anslaget

vetskapen
om det stilla


insikten
den oombedda gåvan
som givits dig som människa


tomheten
väger ingenting

din aning kan bäras
utan sorg

den darrande tonen
njutas

från noll

till


noll