flykten är inte evig
bara oändlig,
precis som trasiga ord när de äntligen finner sitt hem,

det ljusnar alltid i horisonten först innan det
bländvita nalkas och minner om den fusion som smittar,

vi vet så väl,
att livet kan vara ett helvete att leva,
men helt underbart att minnas,

vi vet så väl,
att verkligheten bara är en tristare fantasi,

för bortom det klara, regerar det transparenta som genom
nyckelhål av obrukbara, meningslösa bokstäver trampar
ned de själar som ännu inte fått sina små tankar förorenade,

sanningen är bara något som en majoritet enat sig bakom,
så tro inte att omöjligheten är en bestämd faktor,

vi vet så väl,
att vi egentligen inte vet något,

bara att de trasiga ord vi förmedlar
är en tröst när regnet aldrig upphör,

som kan ge oss den sol vi behöver,
när vi förtjänar den som minst.