Och jag tänker på

alla ord som växlats, en bländande finsk egg av stål som skurit bort

ruttet kött

öppnat bölden för att släppa ut svärtan - orsakade smärta.

Men, mitt vän, rena sår lämnar rena ärr. Inte ett enda kunde lämnas osagt,

inget nedtonat eller dämpat, för detta är min

sanning, fortfarande

finns inga alternativ, ingen kompromiss, ingen reträtt.

Trots det, de är frigjorda, omlagda

nu ilsket röda men prydliga ärr mot hud. Kommer blekna med åren.

De som förblev outtalade

taggiga som fortfarande skälver och snärtar inombords

taggtråd mot kött,

blodiga slamsor på pyramidens topp där mitt hjärta sedan länge är

kastat åt hundarna

och du står fortfarande och funderar på

vad som egentligen hände, och hur,

dem behåller jag här. De kommer inte läkas.