Dagar som kommer och nätter som går
I ständiga cirklar och på omvägar vi framtiden når
På ytan framlever och bestäms vi av våra liv i en kropp
Men i djupet kan saker och ting ha ett annat förlopp

För nedanför eller ovanför, långt därinne
Finns något som sträcker sig bortom ditt begränsade sinne
Som ser genom dig
Som ser igenom dig
Som ber genom dig

En bön som likt ett mantra
ständigt upprepande, motsägelsefull vill få dig att kantra
Och bryta ner din stolta eller sårade självtillräcklighet
För att öppna dig för din bortträngda känslighet

Den vill bära fram och vittna om ett större liv
Som kommer till uttryck när du skapar och är kreativ
Och därigenom deltar i en stor och mäktig transformation
Som har sitt ursprung i att universum befinner sig i expansion

Den mäktiga yttre rymden känner vi mer eller mindre väl
Men att det i vårt inre skulle bo en fängslad och oförlöst själ
Den tanken vill vi helst komma runt
Och förslösar därför ofta vår begränsade tid på strunt

Strävar gör vi främst efter yttre framgång och flärd
Och anser att den som bor därinne är mindre värd
Men denna eftersatta inre person
Vänder sig emot oss om vi inte tar reson

Den vill få näring genom vår ökade medvetenhet
Och stärkas genom vår målmedvetenhet
Den når oanade höjder genom allas vår samvetenhet
vad det slutligen innebär är det ingen som riktigt vet

I samverkan med detta som redskap och färdkamrat
Kommer vi genom dess inverkan att kunna se mera klart
Och på så sätt medverka till det framtida mål
Som hellre vill sluta i en kärleksfull famn än i ett svart hål