I himmelens sfärer jag svävar
tyngdlös är min kropp.
I stjärnornas vintergata jag strövar
mot polstjärnan stegar jag upp.

På en trappa av ljus och färger, så
fylld av drömmars hopp, blickar jag
ned på "Tellus" denna
härliga blå himlakropp.

Den är så bedårande vacker,
när man ser den ifrån vintergatans sken,
en pärla som lyser av lyster
en äkta ädelsten.

Jag svävar mellan ljus och mörker
känner " Tellus " dragningskraft,
den vill ha mig tillbaka ifrån drömmen
Jag faller....

Jag sjunker så sakta nedåt. sveps
in i dess blå atmosfär,
det är ju här jag hör hemma,
i detta landet som är.

Så tack du drömmarnas furste
som bjöd mig på denna färd.
Nu är jag åter i trygghet
uti hemmets härd.