Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Den försvunna styrkan

Rakbladen, kalla över min hud
Det varma blodet som letar sig fram
Rinner längs min arm

Styrka, folk kallar mig stark
Men var är den styrkan Jag tycks missa?
Om rakbladen är min tröst, då är man svag
svag, svag, svag

men jag kämpar, det är tydligen min styrka.
Men jag vet inte
Jag har tappat tron på mig själv




Fri vers av MissManic
Läst 241 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2012-11-09 17:08



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

MissManic
MissManic