Jag går längs Vintergatan i natt
Mina händer är inte knutna längre
De är öppna, villiga att ta emot och ge


Nu faller alla stjärnor på en gång
De ersätts av nya när tiden tillåter,
när första stenen är kastad,
när alla tafatta försök,
exploderar i en vacker supernova


När nu är här,
när kärlek är


Hem, vad är ett hem egentligen
Fyra vägar i ett eget universum
Ett rum eller två
Behöver inget mer nu
När jag har öppna händer
När knutarna har lossnat inatt


Vintergatan lever igen