jag lyfter ur den
från ett hål i huvudet
min själ
hänger ut en stund
med klädnypor vädrar

där vajar den
i höstvindar
beblandar sig
med höstmörka löv
som ett
genomskinligt jag
svajar den

det är kallt i världen
kyler ner
viker in och hänger
varsamt över
en gammal trästol
intill brasan

tryggt häller
sväljer ner
en frisk varm själ
på alla sätt jag