Hur kunde hon ha så rätt? Tänk att en tanke skulle bli verklighet. Eller var det kanske en undermedveten dröm..?

Den lilla flickan var blott 15 år, den där kvällen då hon bjöds ut på kryssning till Finland med sina föräldrar. Över svarta vatten och hem igen skulle de, och det kanske inte lät så lockande. Men någonting fick flickan att längta av hela sitt hjärta till avfärden; hennes största idol, Rick Danielsson, skulle uppträda under turen. Flickans hjärta hoppade volter varje gång hon hörde hans namn. Hon älskade alla ord som kom ut ur hans mun, hans låtar och texter skulle kunna sammanfattas som flickans bibel, så såg hon det i alla fall. Kväll efter kväll målade flickan upp bilden föreställande hon själv pratandes med Rick under båtfärden.
Men det var förstås omöjligt, och hon var tvungen att låta tanken snabbt flyga förbi, släppa den så fort som möjligt, för att hon inte skulle börja gråta.

Men ödets vilja överraskar en ibland.

Så var det då äntligen dags. På den stora färjan stegade familjen upp med sina stora väskor. Föräldrarna stannade till i baren, modern mummlade något om att hon behövde något för att glömma sin båträdsla. Med nyfiken blick utforskade flickan folket omkring dem. Och som en skugga flög någon förbli. Flickan hann precis vända sig om för att möta blicken som ville möta hennes ögon. Hur för ett ögonblick tiden kan frysa allt omkring en fick flickan bevittna, där, då hennes unga hjärta tog en time out. Blicken som hon översvämmades av var Rick Danielsson\'s.

Under hela hans framträdande satt hon där, längst fram, med blicken fixerad på hans uppenbarelse där framför henne. Känslan var nästan helig. Hon sökte hans blick, och han mötte hennes, med besked. Då han plötsligt slängde iväg en blink åt hennes håll tycktes båten gunga ännu mer än vad den redan gjorde.

Hur de sedan hamnade på det där dansgolvet förstod aldrig flickan riktigt. Men hon kunde inte klaga.
Kvällen var så pass sen att \"tryckar-timmen\" tog vid. Med vingliga steg ledde Rick upp flickan till dansgolvet, och lät hennes händer vila i hans. Med en gemensam suck lutade de sina pannor mot varandra. Rick luktade rök och öl, en icke särskilt angenäm doft, men i tillfällets dimma var allt som den ljuvaste dröm. Flickans medvetande seglade sakta ut genom fönstret för att drunkna i det svarta vattnet.
De var två själar i ett slags tyst och stilla samförstånd. De tryckte sig mot varandra, försiktigt, för att få känna varandras värme lite mera. Sedan möttes deras trötta läppar i en kyss. En kyss för att fullborda den bleka romansen som de, kvällen till ära, hade pusslat ihop. En romans fick det bli, kärlek var för farligt visste flickan. Rick var på tok för gammal för hennes taniga lilla 15 åriga gestalt. Men vad gör man inte för stundens njutning? Vad gör man inte för att få ett vackert minne att sätta in i ens sinnens fotoalbum? Flickan visste stundens allvar, men vågade ta risken.
Rick var full, för gammal och inte ens snygg. Men vad spelar sådana små detaljer för roll? Flickan var ju den lyckligaste i hela världen.